Fördjupning 2017-06-16T10:37:42+00:00

Fyra spår

– förenar landet

Uppsala–Arlanda är en flaskhals redan idag med cirka 25 000 pendlare per dag – flest i landet. Antalet ökar hela tiden. Med dagens kapacitet finns det inte plats för fler resande eller varor redan 2030. Det kommer att medföra en bristfällig tillförlitlighet och osäkra restider för resenärerna. Därigenom ökar risken för överflyttning från tågtrafik till biltrafik, vilket skulle medföra ökad trängsel, fler olyckor och större klimatpåverkan.

Tågspåren är en pulsåder för resenärer och godstrafik till och från mellersta och norra Sverige. Blir det för trångt kommer landet att utvecklas sämre. Det blir svårt att binda samman mellersta och norra Sverige med Stockholm–Mälarregionen med spårburen trafik, vilket riskerar medföra sämre nytta för redan gjorda och planerade investeringar norr om Uppsala.

Projektet är samhällsekonomiskt lönsamt och medför stora vinster för hela Sverige, både i restid och bättre flöden av gods och varor. Det finns svårigheter att ta tillvara på bostadsbyggnadspotentialen i befintliga och potentiella stationsnära lägen, så länge som inte fler stationsuppehåll kan möjliggöras, till exempel i Alsike och Uppsala södra (Bergsbrunna).

400 miljoner kronor per år går samhället miste om för varje år som utbyggnaden av fyra spår hela vägen Stockholm–Uppsala skjuts fram i tiden. Framför allt genom längre restider, men också genom fastighetsvärden som inte kan realiseras. Det visar en ny rapport som SWECO tagit fram på uppdrag av Region Uppsala. Här kan du läsa SWECO:s rapport:Fyra spar for Sverige.

Allt underlag finns på plats, bland annat En bättre sits och Trafikverkets egen åtgärdsvalsstudie. Allt pekar i samma riktning, tillgänglighet till Arlanda och att en ökad funktionalitet mellan Stockholm–Uppsala måste säkras.

 

 

– En bättre sits

46 % av landets ekonomiska aktivitet (bruttonationalprodukt) skapas i Stockholm–Mälarregionen.
40 % av landets befolkning bor i Stockholm–Mälarregionen.
45% av alla företag skapas här.
8 av 10 tågresor börjar eller slutar vid Stockholms centralstation.

Sju län har kommit överens om vilka framtidssatsningar som krävs för att få utvecklingen att fortsätta. Dessa sju län står bakom En bättre sits. I en gemensam systemanalys prioriteras sex olika behov inför den nationella planen för transportinfrastruktur. Alla behov behöver vara åtgärdade före 2030.

  1. Ostkustbanan
  2. Mälarbanan
  3. Svealandsbanan
  4. Hallsberg rangerbangård
  5. E4
  6. E18
OSTKUSTBANAN

– Ostkustbanan

Trafikverkets åtgärdsvalsstudie visar att det finns tydliga brister längs Ostkustbanan idag:

  • En växande region ställer högre krav på kapaciteten i transportsystemet.
  • Brister på järnvägen.
  • Brister på E4.
  • Tillgänglighet till Arlanda.
  • Gång och cykel.

Åtgärder som åtgärdsvalsstudien föreslår:

  1. Fyra spår mellan Uppsala–Knivsta/Myrbacken (år 2025-2030), med byggstart från Uppsala och söderut.
  2. Trimningsåtgärder och ombyggnad – järnväg (år 2020-2025).
  3. Utvärdering av kollektivtrafikförsörjning av Arlanda (innan år 2020).

Åtgärdsvalsstudie (pdf, full version)
Åtgärdsvalsstudie (pdf, kort version)

OSTKUSTBANAN

Med fyrspår på sträckan förbättras förutsättningarna för att möta upp framtida resandeökningar, kvalitet och robusthet i trafiken och kommunernas planer på nya stationslägen längs Ostkustbanan.

Behovet av fyrspårsutbyggnad bedöms uppstå kring år 2030.

– Trafikverkets åtgärdsvalsstudie

– prioriterat inom Botniska korridoren

Mellan Uppsala och Stockholm är det idag stora kapacitetsproblem, vilket begränsar arbetsmarknadssamspelet och utvecklingen i regionen.

En övergripande systemanalys för Botniska korridoren stöds av fem län i Norrland. I analysen prioriteras bland annat tillgänglighet till Arlanda och Stockholm. Man räknar med halverade restider längs kusten och överflyttning av resenärer från inrikesflyg till tåg. Detta förutsätter att fyrspåret byggs.

Fyrspåret förenar därmed landet. 12 av landets 21 län prioriterar denna felande länk för att den samlade potentialen till nya bostäder och tillväxt ska kunna tas tillvara.

Åtgärderna längs Botniska korridoren, inklusive Malmbanan och kapacitet in mot Stockholm handlar om åtgärder för cirka 90-100 miljarder kronor i hela stråket.

De största åtgärderna är:

  • Nya Ostkustbanan: Dubbelspår Gävle–Härnösand.
  • Norrbotniabanan: Ny kustjärnväg Umeå–Luleå.
  • Godsstråket genom Bergslagen och mindre åtgärder för att koppla samman stambananorna med kustjärnvägen.

Botniska korridoren, övergripande systemanalys. Rapport 2016 (pdf)

OSTKUSTBANAN

För att möta behoven av spårkapacitet och skapa förutsättningar för hållbar utveckling i Stockholm–Uppsalaregionen behöver två nya spår byggas.
– Systemanalys Botniska korridoren